Olika sorters epilepsi

FrågaFinns det olika sorters anfall?

Det finns många olika sorters epileptiska anfall, anfallsfrekvens och vilken sorts anfall varierar stort från person till person. Med dagens läkekonst kan man dock få dem flesta sorters epilepsi under kontroll. I och med att det fins så många nyanser av anfall ett speciellt klassifiseringssystem börjat användas. Det var International League Against Epiepsy som började med det, det heter The International Classification of Epilepsy Seizures. Läkarkåren har börjat använda det och det håller gradvis på att ersätta den gamla termilogin med "grand mal" och "petit mail"

Det nya klassifiseringsystem delar upp det i två stora typer av anfall: partiella ch generaliserade. Båda grupperna är sedan indelade i flera undergrupper så somenkelt partiells, komplext partiella, absenser, tonik-kloniska och många fler.

Vad är skillnaden mallan partiella och generalla anfall?

Skillnaden mellan partiella och generalliserade anfall är den viktigaste kännetecknet för det nya klassifiseringssystemet. Om den okontrollerade aktiviteten i hjärnan är begränsad till en del av hjärnan så är det ett partiellt anfall. Om hela hjärnan är inblandad så är det ett generellt anfall. Det finns över 30 orters anfall, därför är den nya klassifiseringen uppdelad i undergrupper till partiella och generalla anfall.

Vad är partiella anfall?

Partiella anfall (även känt som fokala eller lokala anfall) brukar ofta kallas enkelt partiella. Under den här typen av anfall kan man uppleva många konstiga saker så som plötsliga rörelser/ domningar av en del av kroppen, ont i magen, plötslig räddsla, syn- och hörselhallucinatiner. Medvetandet förloras inte vid enkelt partiellt anfall.För en person är det oftast samma upplevele, eller sekvens av upplevelser, som återkommer vid upprepende anfall. Om ett annat anfall följer, brukar dessa förnimmelser kallas för aura.

Vad är komplext partiella anfall?

Vid ett komplext partiellt anfall påverkas medvetandet också. Under anfallet verkar personen förvirrad. Meningslöst uppförande så som rastlöst gående, plock med händerna, mumlande och sväljningsrörelser kan bli observerat under anfallet. Dessa brukar kallas för automatismer och patienten brukar inte komma ihåg något av det efteråt. Hos barn kan anfallen bestå av stirrande eller smackande, och kan därför bli förväxlat med absenser, se nedan. Dessa anfall har kallats och man hör det ibland fortfarande psykomotoriska anfall, det beronde på kombinationen av psykiska upplevelser, frånvaro och automatismer.

Vad är partiella anfall med sekundär generalisering?

Ett partiellt anfall med sekundär generalisering kallas de anfall som börjar som ett partiellt anfall men övergår efter ett tag i ett tonisk-klonisk anfall.

Vad är absenser (petit mal)?

Absens är latin och betyder frånvarande. Vid ett anfall är det en störning i hela hjärnans aktiviteter. Ett anfall varar mellan 5-15 sekunder då patienen är frånvarande och svarar inte på tilltal. Under tiden ser det ut som om patienten stirrar rakt ut i luften och ibland kan ögonen rulla eller rycka lite i ögonlocken. Absenser föregås inte av en aura. Efter ett anfall kan man gå tillbaks till aktivitet med detsamma. Oftast är det barn som har absenser och anfallen brukar försvinna i vuxen ålder. Ibland övergår anfallen dock till enannan typ som vuxen då oftast tonisk-kloniska eller komplext partiella anfall. Absenser är väldigt litet förekommande i vuxen ålder. Det är viktigt att utreda anfallen ordentligt och skilja dem från korta komplxa partiella anfall då behandlingen skiljer sig åt.

Vad är tonisk-kloniska anfall

Den här typen av anfallen är den met dramatiska för omgivningen att se på. Ett anfall består av två faser. Först i den toniska förloras medvetandet ofta med ett litet skrik, som dock inte är smärt utan kommer från att stämbanden pressas ihop, och patienten faller ihop och blir stel. I den kloniska fasen rycker det i armar och ben. det händer också att man kan kissa på sig och bita sig i tungan. Efter några minuter går anfallet över. Om ett tonisk klonisk anfall börjar lokalt, med ett partiellt anfall, kan det föregås av en aura. då säger man att anfallet har sekundär ggeneralisering.

Även om tonisk-kloniska anfall är det mest synbara typen av epilepsi så är den inte den vanligaste. Partiella anfall är vanligast och förekommer hos ca 62% av epileptikerna.

Fråga

Myokloni betyer muskelryckning. Vid ett myoklonisk anfallet har man plötsliga ryckningar oftast i armar, nacke eller ben. Vid ett myokloniskt anfall påverkas inte medvetandet.

Andra typer av epilepsi

Vad är status epilepticus?

Status epilepticus är allvarligt och kan vara livsfarligt. Det är upprepade attacker där man inte får tillbaks medvetendet emellan. Behandling måste komma igång snarast möjligt för att undvika skador.

Vad är pseudoepileptiska anfall?

Pseudoepileptiska anfall är relativt vaniliga och kan drabba både personer med epilepsi och dem som inte har epilepsi. Anfallen utlös av en medveten eller omedveten önskan om mer uppmärksamhet och omsorg. Anfallen börjar med snabb, häftig andning orsakad av mental stress, orolighet eller smärta. När man andas snabbt, bygger de upp koldioxid i kroppen som ändrar kroppen kemi. Detta kan orsaka symptom som kan se mycket likt ett epileptiskt anfall. För att behandla ett psuedoepileptiskt anfall är första uppgiften att försöka lugna personen och att få den att andas normalt. Men ska även unersöka underliggande faktorer som kan ha tänkas leda till anfallet.

Hur skiljer man mellan ett epileptiskt anfall och ett pseudoepileptiskt anfall?

Det kan vara mycket svårt att skilja på ett pseudoepileptikt anfall från ett epileptiskt anfall. Här är det dock mycket viktig med rätt diagnos, då antiepileptika inte hjälper utan blir oftast sämre då den enbart får biverkningarna och då mår änu sämre. Fåratt skilja dem åt används oftast Video-EEG. Då kan man se att det inte finns abnormal elektrisk verksamhat ihjärnan under ett anfall. Behandlingen av peudoepileptiska anfall kan bestå av antideprissiva mediciner, psykoterapi och psykologer. Peudoepileptiska anfall leder ofa till utmattning, förvirring och kväljningar som är förknippat med epilepsi. Psuedoepileptiska anfall kan drabba folk i alla åldar. Pseudoepileptiska anfall kan förekomma hos personer med epilepsi.

Kan en person utan epilepsi få anfall?

Epilepsi är ett tillstånd av upprepade oprovocerade anfall. Isolerade anfall eller provocerade anfall (tex alkohol eller drog abstinens) är inte epilepsi även om anfallen är epileptiska. Det finns många typer av icke epileptiska anfall. Icke epilepstiska anfall skiljer sig från epileptiska med att et oftast inte finns någon onormal elektrisk verksamhet i hjärnan efter anfallet och de förekommer inte upprepande gånger. Till de vanligare orsaker till inte epileptiska anfall hör: lågt blodsocker, svimning, hjärtsjukdomar, stroke, migrän, hyperventilation, isolering, extrem stress oh oro.

Hur långt är ett anfall?

Beronde på vilken typ av anfall de kan vara allt från några sekunder till flera minuter. I ovanliga fall kan ett anfall vara i flera timmar. Tonisk-kloniska anfall brukar vara 1-7 minute långa. Absenser bara några sekunder, medan komplexa-partiella anfall vara 30 sekunder till 2-3 minuter. Status Epilepticus kallas anfall som varar länge, dessa kan pågå i flera timmar och det är en mycket allvarligt tillstånd. I flesta fall är anfall väldigt korta och ingen första hjälpen behövs.

Finns det något sådant som en mild form av epilepsi?

Det finns över 30 sorters anfall, och en del är svårare än andra. Långa tonisk-kloniska anfall kan få mer psykiska effekter än korta partiella anfall. Än del kan ha anfall väldigt ofta (med någons timmes mellanrum), medan andra kan vara anfallsfria för månader eller år. En del sorters anfal är också lätta att kontrollera med mediciner medan andra kan fortsätta okontrollerat fastän medicinering pågår.

(Last uppdated: 980906) thanisa@df.lth.se