Allmän information om epilepsi

Fråga Vad betyder epilepsi?

Epilepsi kommer från grekiskan och betyder gripa. Man trodde förr att det var onda Gudar oellerdemon som grep tag i den drabbade. Det är anledningen till varför epilepsi länge ansågs ha en religös börd. Dessa myter gjorde det svårt för epileptiker att leva. Epilepsi betyder egentligen inte mer än att man har en tendens att få anfall.

Epilepsi är ingen sjukdom utan symptom eller tecken på ett underliggande neurologisk rubbning.

Hjärnan är ett mycket komplext och känsligt organ. Den kontrollerar och regulerar alla våra handlingar. Den kontroller motoriska rörelser, tankar och känslor. Den är också säte för vårt minne, och den reglerar också funktionen i de inre organen såsom hjärta och lungor.

Hjärncellerna kommunicerar med hjälp av elektriska signaler. Ibland händer det att det är en avvikande elektrisk aktivitet i en grupp och celler och det resulterar i ett anfall. Vilken typ av anfall det är beror på var i hjärnan det tar plats. Ett anfall kan yttra sig på många olika sätt, allt från en kort förnimmelse till kramper i hela kroppen ochmedvetslöshet.

Aura kommer från grekiskan och betyder fläkt. Innan ett anfall kan en del personer uppleva en känsla eller varning som man brukar kalla aura. Auran kan komma så långt innan så att personen har tillräkligt med tid för att undvika att bli skadad. Hur auran upplevs är olika från olika personer. För en del uppträder det som en ändring i kroppstemperatur, andra får en känsla av oro. Många andra upplever auran som ett musikikaliskt ljud, olika smaker eller rent av som en doft. Om man kan beskriva sin aura för läkaren kan det hjälpa den att få en ledtråd till var epilepsicentrat sitter. Man kan ha en aura utan att det är följt av ett anfall, men det kan ofta vara så att auran själv är ett partiellt anfall.

Den första neskrivningen av ett epileptiskt anfall kommer från Mesopatnien och är från 2200 f.kr. Det kan därför räknas som den äldsta kända neurologiska sjukdom. Det var inte förrän i mitten av 1700-talet som man började studera epilepsi ordentligt. På 1870-talet kom en engelsk neurolog John Hughlings Jackson, fram till att anfallens utseende berode på var i hjärnan anfall startade. 1924 visade tysken Hans Berger att man kunde spela in och studera den elektriska aktiviteten på en människa. Det gjorde han med en egen uppfining elektroencefalografin (EEG).